-
1 strupe
substantiv1. strube (anatomi m.m.)Mördaren tog ett struptag (strupgrepp, strypgrepp, stryptag) om halsen på henne
2. rør inde i halsen (anatomi m.m.)Hålrummet som finns bakom munhålan och näshålan och som fortsätter ner till struphuvudet och svalget kallas matstrupen
Det hulrum, der er bag ved mundhulen og næsehullet, og som fortsætter ned til strubehovedet og svælget, kaldes for spiserøret
Klara strupen, harkla sig
Harke, rømme sig